Frivilligorganisationernas betydelse för civilsamhället i krig – lärdomar från Ukraina och utvecklingsbehov i Sverige

Det fullskaliga ryska angreppet mot Ukraina har tydligt visat att ett samhälles motståndskraft inte enbart avgörs av militär förmåga, myndighetsstruktur eller teknisk infrastruktur. Minst lika viktigt är civilsamhällets förmåga att snabbt organisera stöd till befolkningen under långvarig kris och krig. ¹

Under mina resor och observationer i Ukraina har det blivit tydligt att frivilligorganisationer och lokala initiativ ofta utgör en avgörande förstärkning till offentliga resurser. När samhällets ordinarie funktioner utsätts för extrem belastning uppstår snabbt behov som inte fullt ut kan hanteras av myndigheter och kommunala verksamheter ensamma. I dessa situationer har frivilliga nätverk spelat en central roll för samhällets fortsatta funktionalitet.

För Sverige är detta en viktig lärdom i utvecklingen av civilt försvar och totalförsvar.

Frivillighetens roll i Ukraina

Sedan invasionen 2022 har ukrainska frivilligorganisationer deltagit i ett mycket brett spektrum av samhällsstödjande verksamheter. Frivilliga nätverk har organiserat transporter, levererat mat och vatten, bistått internflyktingar, hjälpt till vid evakueringar samt distribuerat sjukvårdsmateriel och reservkraftsutrustning. ² I många områden har frivilliga även bidragit med psykosocialt stöd, informationsspridning och praktisk hjälp till äldre och utsatta grupper.

Det kanske mest betydelsefulla är dock inte de enskilda insatserna i sig, utan den samhälleliga effekt som frivilligheten skapat. Frivilligorganisationerna har bidragit till lokal handlingskraft, flexibilitet och samhällelig uthållighet i situationer där offentliga resurser varit hårt belastade. ³

I flera ukrainska kommuner har frivilligorganisationer fungerat som en integrerad del av den lokala krishanteringen snarare än som en separat verksamhet vid sidan av myndigheterna. Samarbetet mellan kommuner, frivilliga och civilsamhälle har därmed blivit en viktig del av Ukrainas samhälleliga motståndskraft.

Lokal förankring och snabb mobilisering

En viktig förklaring till de ukrainska frivillignätverkens effektivitet är deras lokala förankring och förmåga till snabb anpassning. Många organisationer har korta beslutsvägar, nära kontakt med lokalbefolkningen och god lokalkännedom. Under krigets första månader kunde frivilliga nätverk ofta agera snabbare än större administrativa strukturer, särskilt vid:

• evakueringar,
• hjälp till internflyktingar,
• transporter,
• och lokal distribution av förnödenheter. ⁴

 

Detta har varit särskilt viktigt i situationer där:

• infrastruktur skadats,
• kommunikationer brutits,
• eller säkerhetsläget snabbt förändrats.

 

Kriget visar därmed att lokal flexibilitet och decentraliserad problemlösning kan vara avgörande för ett samhälles uthållighet under långvarig belastning.

Frivillighet och samhällelig tillit

Ukrainas erfarenheter visar också att frivilligarbete fyller en viktig social och psykologisk funktion. När människor organiserar sig lokalt och hjälper varandra stärks ofta:

• tilliten,
• sammanhållningen,
• och känslan av gemensamt ansvar. ⁵

 

Frivilligheten bidrar därför inte enbart med praktiskt stöd utan även med samhällelig stabilitet och psykologisk motståndskraft. I flera ukrainska städer har frivilliga nätverk blivit naturliga samverkansparter till kommunala verksamheter och lokala myndigheter.

Detta är en viktig lärdom även för Sverige. Samhällelig motståndskraft handlar ytterst inte bara om teknik och lagstiftning, utan också om människors vilja och förmåga att hjälpa varandra under svåra förhållanden.

Den svenska modellen för frivillighet och civilt försvar

Sverige har redan idag en relativt omfattande struktur för frivillig försvarsverksamhet genom frivilliga försvarsorganisationer och Frivilliga Resursgruppen (FRG). Verksamheten regleras bland annat genom Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet, som möjliggör avtal mellan myndigheter och frivilliga inom totalförsvaret. ⁶

De frivilliga försvarsorganisationerna omfattar bland annat:

• Civilförsvarsförbundet,
• Bilkåren,
• FAK,
• FRO,
• Svenska Blå Stjärnan,
• Röda Korset,
• och Lottakåren.

 

Systemet bygger på utbildning, avtal, specialistkompetens och organiserad tjänstgöring.

FRG utgör samtidigt en viktig lokal resurs för kommunerna och är avsedd att kunna stödja vid:

• samhällsstörningar,
• extraordinära händelser,
• höjd beredskap,
• och ytterst krig. ⁷

 

I många kommuner kan FRG bidra med exempelvis:

• trygghetspunkter,
• informationsspridning,
• nödvatten,
• evakuering,
• logistik,
• och stöd till kommunal verksamhet.

 

Styrkor i den svenska modellen

Det svenska systemet har flera tydliga styrkor. Till skillnad från spontan frivillighet bygger de svenska frivilligorganisationerna i stor utsträckning på utbildning, tydliga roller och organiserad ledning. Detta skapar bättre förutsättningar för:

• arbetsmiljö,
• säkerhet,
• ansvarsfördelning,
• och samverkan med offentliga aktörer.

 

Många svenska frivilligorganisationer besitter dessutom specialistkompetens inom:

• samband,
• logistik,
• sjukvård,
• transporter,
• stabsarbete,
• och teknisk verksamhet.

 

Detta är resurser som kan bli mycket viktiga under långvariga samhällskriser eller höjd beredskap.

Utmaningar och utvecklingsbehov

Samtidigt visar erfarenheterna från Ukraina att Sverige sannolikt behöver utveckla flera delar av dagens system.

En utmaning är att frivilligresursernas omfattning och integration varierar kraftigt mellan olika kommuner. FRG finns inte fullt utbyggt i hela landet och övningsnivån skiljer sig åt. ⁸ I vissa kommuner används frivilligorganisationer aktivt i:

• kontinuitetsplanering,
• trygghetspunkter,
• och totalförsvarsövningar,

 

medan andra kommuner har betydligt svagare integration mellan kommunal verksamhet och frivilligresurser.

Ukraina visar också att belastningen vid långvarig kris kan bli mycket omfattande och uthållighetskrävande. Det är därför osäkert om dagens svenska frivilligstrukturer har tillräcklig numerär och logistisk kapacitet för att hantera ett större långvarigt scenario.

Ytterligare en fråga gäller hantering av spontanfrivilliga. Vid större samhällskriser uppstår ofta ett starkt engagemang från privatpersoner som vill hjälpa till. Här finns fortfarande juridiska och organisatoriska frågor kring:

• ansvar,
• arbetsledning,
• försäkringar,
• arbetsmiljö,
• och befogenheter. ⁹

 

Lärdomar för Sverige

Ukrainas erfarenheter visar att frivillighet och civilsamhälle bör ses som en strategisk del av totalförsvaret snarare än som en kompletterande sidofunktion.

En viktig lärdom är att frivillighet måste byggas upp före krisen. Relationer, tillit och lokala nätverk kan inte improviseras fram när samhället redan befinner sig under hård belastning.

För Sverige innebär detta sannolikt behov av:

• starkare lokal samverkan mellan kommuner och frivilligorganisationer,
• tydligare integration av frivilliga resurser i kommunal krigsorganisation,
• fler övningar,
• utvecklade trygghetspunkter,
• och bättre system för att hantera spontanfrivilliga.

 

Det finns även skäl att stärka frivilligorganisationernas roll inom:

• informationsstöd,
• lokal logistik,
• medmänskligt stöd,
• och praktisk samhällsservice under långvariga störningar.

 

Slutsatser

Kriget i Ukraina har tydligt visat att frivilligorganisationer och civilsamhälle kan spela en avgörande roll för ett samhälles motståndskraft under krig och långvarig kris.

Det handlar inte enbart om humanitär hjälp utan om:

• lokal handlingskraft,
• flexibilitet,
• samhällelig tillit,
• och människors vilja att hjälpa varandra när ordinarie strukturer belastas hårt.

 

Sverige har redan idag en relativt välutvecklad struktur för frivillig försvarsverksamhet genom FRG och de frivilliga försvarsorganisationerna. Samtidigt visar erfarenheterna från Ukraina att frivillighet sannolikt behöver bli en ännu tydligare och mer integrerad del av totalförsvaret och den kommunala krigsorganisationen.

Ytterst visar Ukraina att samhällets motståndskraft inte enbart avgörs av:

• teknik,
• lagstiftning,
• eller myndigheter.

 

Den avgörs också av människor.

Referenser

1. UNDP Ukraine
2. International Rescue Committee – Ukraine Crisis Response
3. OECD – The territorial impact of the war in Ukraine
4. IFRC – Ukraine Crisis Response
5. Chatham House
6. Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet
7. Frivilliga Resursgruppen (FRG)
8. MSB – Samverka med frivilliga
9. MSB – Frivilliga resurser i krisberedskap och civilt försvar