Grundskolan under krig – lärdomar från Ukraina och svenska kommuners ansvar

När frågor om krisberedskap och totalförsvar diskuteras hamnar fokus ofta på energiförsörjning, sjukvård, transporter och livsmedelsförsörjning. Betydligt mindre uppmärksamhet riktas mot utbildningssystemets förmåga att fungera under krig och andra allvarliga samhällsstörningar.

Samtidigt visar erfarenheterna från Ukraina att utbildning är en samhällsviktig funktion vars betydelse sträcker sig långt bortom kunskapsöverföring. Skolan skapar struktur i barns vardag, bidrar till psykisk stabilitet, möjliggör för vårdnadshavare att arbeta och fungerar som en central del av samhällets långsiktiga motståndskraft. Trots omfattande angrepp mot civil infrastruktur har Ukraina därför lagt betydande resurser på att säkerställa utbildningens kontinuitet även under pågående krig. ¹

För Sverige är frågan särskilt relevant. Sedan återupptagandet av totalförsvarsplaneringen har fokus i stor utsträckning legat på energiförsörjning, sjukvård, transporter och livsmedelsberedskap. Men om utbildningssystemet inte fungerar påverkas också samhällets förmåga att upprätthålla andra kritiska verksamheter.

Frågan är därför inte bara hur undervisning ska bedrivas under krig.

Frågan är hur samhället ska upprätthålla skolans samlade funktion.

Skolan som strategisk samhällsfunktion

Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022 har Ukrainas utbildningssystem utsatts för enorma påfrestningar. Tusentals skolor har skadats eller förstörts och miljontals barn har fått sin skolgång störd av kriget. ²

Trots detta har Ukrainas utbildningsmyndigheter, regionala administrationer och kommuner prioriterat utbildningens kontinuitet. Målet har inte varit att upprätthålla normala förhållanden utan att säkerställa att barn fortsatt får undervisning, stöd och struktur i vardagen. ³

Undervisningen bedrivs idag genom:

• traditionell klassrumsundervisning,
• hybridundervisning,
• distansundervisning,
• undervisning i skyddsrum,
• undervisning i underjordiska skolor.

 

Valet av modell avgörs i stor utsträckning av det lokala säkerhetsläget. ⁴

Den första och kanske viktigaste lärdomen från Ukraina är därför:

Under krig är målet inte normalitet.

Målet är kontinuitet.

Skyddsrum som utbildningsinfrastruktur

I Sverige diskuteras skyddsrum huvudsakligen ur ett befolkningsskyddsperspektiv.

I Ukraina har skyddsrum även blivit en del av utbildningsinfrastrukturen.

I flera regioner har undervisningen flyttats till skyddsrum, tunnelbanestationer och särskilt uppförda underjordiska skolor. Särskilt uppmärksammade är lösningarna i Kharkiv-regionen där man byggt underjordiska skolor för att möjliggöra fysisk undervisning trots återkommande robot- och drönarattacker. ⁵

Detta väcker flera frågor för svenska kommuner:

• Vilka skolor kan bedriva undervisning under återkommande luftlarm?
• Finns skyddade undervisningsmiljöer?
• Har alternativa undervisningslokaler identifierats?
• Har skolans roll i kommunens skyddsplanering analyserats?

 

I många kommuner är svaren sannolikt oklara.

Digital undervisning kräver robusthet

Pandemin gav svenska skolor erfarenhet av digital undervisning.

Det är dock viktigt att inte dra slutsatsen att distansundervisning automatiskt löser utbildningsfrågan under krig.

Ukrainas erfarenheter visar att digital undervisning är beroende av flera kritiska resurser:

• elförsörjning,
• internetuppkoppling,
• digital utrustning,
• utbildade lärare,
• tekniskt stöd.

 

När Ryssland under vintern 2022–2023 genomförde omfattande angrepp mot Ukrainas energiinfrastruktur påverkades även utbildningssystemet. Elavbrott och störningar i telekommunikationerna försvårade undervisningen i stora delar av landet. ⁶

UNESCO, UNICEF och andra internationella organisationer har därför investerat betydande resurser i digital utrustning, reservlösningar och alternativa undervisningsformer. ⁷

För svenska kommuner innebär detta att frågan inte enbart handlar om digitalisering.

Den handlar om robusthet.

Hur länge fungerar kommunens undervisning om:

• elen försvinner,
• internet slås ut,
• lärplattformar blir otillgängliga,
• eleverna inte kan ansluta hemifrån?

 

Skolan som möjliggörare för samhällets funktion

En aspekt som ofta förbises i svenska diskussioner är skolans betydelse för samhällets övriga funktioner.

I dagens Sverige arbetar båda vårdnadshavarna i majoriteten av hushållen.

Om skolor stängs under längre perioder och undervisningen huvudsakligen bedrivs på distans uppstår därför betydande konsekvenser även utanför utbildningssektorn.

Yngre barn kan inte förväntas genomföra undervisning utan tillsyn.

För många familjer innebär detta att en vårdnadshavare måste stanna hemma.

Konsekvensen blir att bemanningen påverkas inom:

• sjukvård,
• omsorg,
• räddningstjänst,
• energiförsörjning,
• VA-verksamhet,
• transporter,
• kommunalteknisk verksamhet.

 

Detta perspektiv återfinns även i Skolverkets vägledningar där myndigheten framhåller att skolväsendets funktion är viktig för att vårdnadshavare ska kunna arbeta inom samhällsviktiga verksamheter. ⁸

Skolans roll under krig handlar därför inte bara om utbildning.

Den handlar om att möjliggöra att resten av samhället fungerar.

Skolmåltider som försörjningsberedskap

En annan aspekt som kan underskattas är skolmåltidernas betydelse.

Varje dag serveras omkring 1,4 miljoner måltider inom den svenska skolmåltidsverksamheten. ⁹

För många barn utgör skolmåltiden dagens mest näringsrika måltid.

Vid större störningar kan skolmåltider dessutom få en betydande social och försörjningsmässig funktion.

Ukraina har visat att skolor i kris och krig inte enbart är utbildningsinstitutioner utan också viktiga nav för stöd till barn och familjer. ¹⁰

För svenska kommuner väcker detta flera frågor:

• Hur länge kan skolmåltider upprätthållas vid störningar i livsmedelsförsörjningen?
• Finns reservrutiner?
• Finns alternativa leverantörer?
• Finns tillgång till reservkraft för köksverksamheten?

 

Skolskjutsar och transporter

Många svenska kommuner är beroende av omfattande skolskjutssystem.

Dessa bygger på:

• drivmedelsförsörjning,
• fungerande vägnät,
• entreprenörer,
• kommunikationssystem.

 

Vid höjd beredskap eller krig kan samtliga dessa faktorer påverkas.

Särskilt i landsbygdskommuner kan transportfrågan bli avgörande för möjligheten att bedriva undervisning.

Trots detta diskuteras skolskjutsar relativt sällan i beredskapssammanhang.

Reservkraft och kritiska beroenden

Många skolor är idag beroende av:

• el,
• ventilation,
• digitala system,
• elektroniska låssystem,
• storkök,
• internet.

 

Ett längre elavbrott kan därför snabbt få betydande konsekvenser.

Skolverket rekommenderar att huvudmän genomför kontinuitetsplanering och identifierar kritiska beroenden. ¹¹

En relevant fråga är därför:

Hur många svenska skolor kan bedriva undervisning efter 72 timmars elavbrott?

Skolan som lokal trygghetspunkt

I flera ukrainska kommuner har skolor fungerat som:

• informationspunkter,
• samlingsplatser,
• stödcentra,
• distributionspunkter.

 

Detta knyter an till det svenska konceptet trygghetspunkter.

Samtidigt är skolor ofta bland de mest välkända byggnaderna i lokalsamhället.

De har:

• kök,
• samlingsytor,
• hygienutrymmen,
• personal,
• lokal kännedom.

 

Det finns därför skäl att analysera om skolor i högre utsträckning bör integreras i kommunernas planering för trygghetspunkter och civil beredskap.

Vad kräver svensk lagstiftning?

Skollagen (2010:800) anger att huvudmannen ansvarar för att utbildning genomförs enligt gällande regelverk. ¹²

Sedan 2022 är Skolverket beredskapsmyndighet och har ansvar för att stödja utvecklingen av skolväsendets civila beredskap. ¹³

Myndigheten beskriver skolväsendet som en samhällsviktig verksamhet som så långt som möjligt ska fungera även under kriser och höjd beredskap. ¹⁴

Skolverket betonar särskilt behovet av:

• kontinuitetsplanering,
• risk- och sårbarhetsanalyser,
• utbildning,
• övning,
• alternativa arbetssätt,
• reservrutiner. ¹⁵

 

Slutsatser

Erfarenheterna från Ukraina visar att skolans betydelse under krig sträcker sig långt bortom undervisningen.

Skolan bidrar till:

• barns trygghet,
• social stabilitet,
• psykisk hälsa,
• måltidsförsörjning,
• tillsyn,
• samhällets funktion.

 

Samtidigt möjliggör den att vårdnadshavare kan fortsätta arbeta inom samhällsviktiga verksamheter.

Den centrala frågan för svenska kommuner bör därför inte vara:

Hur skyddar vi skolbyggnaderna?

Utan:

Hur säkerställer vi att skolans samlade funktion kan upprätthållas under krig?

Ukraina visar att detta är möjligt.

Men det kräver planering, övning, resurser och ett tydligt totalförsvarsperspektiv.

Grundskolan är inte bara en utbildningsinstitution.

Den är en del av Sveriges civila försvar.

Referenser

¹ UNESCO, Global Education Coalition – Ukraine Support, Paris, 2025.

² UNESCO, Education in Emergencies: Ukraine, Paris, 2025.

³ UNESCO, Learning Continuity During the War in Ukraine, Paris, 2025.

⁴ UNICEF Ukraine, Back to School During Armed Conflict, Kyiv, 2025.

⁵ UNESCO, Learning Amid War: Safer Schools in Ukraine, Paris, 2024.

⁶ OECD, The State of School Education in Ukraine During the War, Paris, 2024.

⁷ UNESCO, Global Education Coalition – Ukraine Support, Paris, 2025.

⁸ Skolverket, Skolväsendets ansvar vid kris och höjd beredskap, Stockholm.

⁹ Livsmedelsverket, Bra måltider i skolan, Uppsala.

¹⁰ UNICEF Ukraine, Education and Child Well-being During the War, Kyiv.

¹¹ Skolverket, Kontinuitets- och krisplaner, Stockholm.

¹² Skollag (2010:800).

¹³ Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.

¹⁴ Skolverket, Skolverkets ansvar som beredskapsmyndighet, Stockholm.

¹⁵ Skolverket, Beredskap för skolhuvudmän, skolchefer och rektorer, Stockholm.