LÄRDOMAR FRÅN UKRAINA FÖR SVERIGES SATSNING PÅ ROBUSTA LIVSMEDELSBUTIKER

När Sverige nu investerar i robustare livsmedelsförsörjning och reservkraft till livsmedelsbutiker finns det ett land vars erfarenheter är särskilt viktiga att studera: Ukraina.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har den ukrainska dagligvaruhandeln tvingats hantera sådant som vi i Sverige fortfarande huvudsakligen planerar och övar för: omfattande elavbrott, sönderslagna försörjningskedjor, brist på personal, störda betalnings- och kommunikationssystem, svårigheter att upprätthålla kylkedjor och butiker som måste fungera samtidigt som samhället utsätts för väpnade angrepp.

Erfarenheterna ger stöd för satsningar på reservkraft. Men de visar också något mer.

En generator gör inte i sig en livsmedelsbutik robust.

Reservkraft måste ingå i ett system som omfattar energi, drivmedel, kylkedjor, betalningar, kommunikationer, personal, lager och transporter. Det är först när dessa delar fungerar tillsammans som livsmedelsbutiken kan fortsätta fylla sin uppgift när samhället utsätts för allvarliga störningar.

När butiken blir samhällsviktig på riktigt
En ny studie av Olena Uvarova och Nadia Bernaz om den ukrainska livsmedelshandeln under kriget ger en ovanligt konkret bild av utvecklingen. Studien publicerades av Cambridge University Press i European Journal of Risk Regulation och bygger på 36 semistrukturerade intervjuer med ukrainare samt en analys av 280 offentliga inlägg och kommentarer i sociala medier från perioden februari 2022–december 2024.¹
Forskarna beskriver hur de första månaderna av invasionen innebar dramatiska störningar. I vissa städer slutade många livsmedelsbutiker plötsligt att fungera samtidigt som leveranskedjorna in till butikerna bröts. Företagens operativa beslut kom därmed att få direkt betydelse för befolkningens möjlighet att få tillgång till livsmedel.²
Intervjuerna ger en bild av hur detta kunde se ut i praktiken. Respondenter från Kyiv beskriver hur bröd periodvis var svårt att få tag på och hur leveranser uteblev under invasionens första månader. I Kharkiv uppgavs många livsmedelsbutiker antingen vara stängda eller endast hålla öppet under begränsade tider, samtidigt som köer och brist på vissa varor uppstod.³
Men systemet anpassades.
Butiker öppnade igen. Leveranskedjor byggdes om. Nya leverantörer användes. Sortiment förändrades. Verksamheten anpassades efter de resurser som faktiskt fanns tillgängliga.
Det illustrerar en viktig princip för civilt försvar:
En robust livsmedelsbutik behöver inte fungera som den gör i fred. Den behöver kunna fungera tillräckligt bra för att befolkningen fortfarande ska få tillgång till nödvändiga livsmedel.

Geografin spelar stor roll

Det är samtidigt viktigt att inte beskriva Ukraina som ett enda homogent fall.
FEWS NET genomförde tillsammans med Premise två telefonundersökningar under november och december 2022. Den ena omfattade 1 641 hushåll och den andra 164 livsmedelsförsäljare. Resultaten visar stora regionala skillnader.⁴
I västra Ukraina fungerade marknader och handelsvägar relativt normalt. I östra och södra delarna var problemen betydligt större. I Kharkiv rapporterade samtliga 25 tillfrågade livsmedelsförsäljare någon form av störning i verksamheten under den föregående månaden. Motsvarande andel var 28 procent i Kyiv, medan de tillfrågade handlarna i Lviv inte rapporterade sådana störningar.⁵
Även återanskaffningen av varor påverkades. De tre främsta problemen som handlarna uppgav var höga transportkostnader, stängda leverantörer och att leverantörerna själva hade låga lagernivåer.⁶

Detta ger en första viktig svensk lärdom:
En robust butik utan fungerande varuförsörjning är fortfarande en sårbar butik.
Reservkraft kan hålla kylar och kassor igång. Den kan inte ersätta en utebliven lastbil.

Sedan kom energikriget

Från hösten 2022 intensifierades Rysslands angrepp mot Ukrainas energisystem. International Energy Agency, IEA, bedömer att ungefär hälften av Ukrainas elproduktionskapacitet under 2022–2023 antingen ockuperades, förstördes eller skadades. Omkring hälften av de stora nätstationerna skadades av robotar och drönare.⁷
Resultatet blev återkommande och ibland långvariga elavbrott.

Det förändrade förutsättningarna för livsmedelshandeln.

En modern livsmedelsbutik är extremt elberoende. Kyl- och frysanläggningar, kassasystem, kortterminaler, nätverk, belysning, ventilation, dörrar och kommunikationssystem är beroende av elektricitet.

Ukrainas butiker började därför snabbt investera i autonom energiförsörjning.
En undersökning från Retail Association of Ukraine av 15 större dagligvarukedjor visade att nästan hälften av de undersökta livsmedelsbutikerna vid slutet av december 2022 hade generatorer. Bland hypermarknaderna var andelen 96 procent, bland minimarknader 65 procent och bland stormarknader 46 procent.⁸

Siffrorna ska tolkas med viss försiktighet. Undersökningen omfattade 15 ledande kedjor och beskriver därför inte samtliga ukrainska livsmedelsbutiker.
Men utvecklingen är tydlig.
Reservkraft gick på några månader från att vara en beredskapslösning till att bli en del av dagligvaruhandelns normala kontinuitetsförmåga.

Silpo visar hur det såg ut i praktiken

Dagligvarukedjan Silpo ger ett konkret exempel.

Efter de omfattande angreppen mot energisystemet uppgav företaget i december 2022 att en genomsnittlig Silpo-butik hade varit ur funktion mer än 20 timmar per vecka till följd av störningar i elektricitet och kommunikation. Företaget svarade genom att beställa generatorer och Starlink-system för att säkra både el och kommunikation. ⁹
Eftersom detta är företagets egen redovisning ska uppgifterna behandlas som en fallstudie, inte som oberoende statistik över den ukrainska handeln.
Men exemplet illustrerar något mycket viktigt.

Problemet var inte bara elektricitet.
Det var elektricitet och kommunikation.

En butik som kan hålla kylarna igång men inte kan kommunicera med omvärlden eller genomföra elektroniska betalningar har fortfarande kraftigt reducerad funktion.

Generatorn är början – inte slutet

IEA beskriver hur både hushåll och företag i Ukraina började köpa mindre dieselgeneratorer och batterilösningar för att klara de återkommande elavbrotten. ¹⁰

Men den ukrainska erfarenheten visar samtidigt begränsningen i att se reservkraft som en isolerad teknisk lösning.

•    En generator behöver bränsle.
•    Bränslet måste transporteras.
•    Generatorn måste underhållas.
•    Någon måste kunna starta och hantera den.
•    Reservdelar måste finnas.

Och framför allt måste verksamheten veta vad som ska prioriteras när den tillgängliga effekten inte räcker till allt.
Det leder till en central fråga för svenska livsmedelsbutiker:
-Vad måste faktiskt fungera för att butiken ska kunna fortsätta distribuera livsmedel?
Svaret är sannolikt inte att hela butiken ska fungera precis som vanligt.

Krigsdrift är något annat än fredstida drift

Erfarenheterna från Ukraina pekar mot behovet av vad som skulle kunna beskrivas som en minimal driftsprofil.
Vid ett långvarigt elavbrott kan exempelvis skyltar och delar av belysningen släckas. Vissa butikssystem kan stängas av. Antalet kassor kan reduceras. Öppettiderna kan kortas. Sortimentet kan begränsas.

Det avgörande blir i stället att prioritera funktioner som:
•    kyl- och fryskedjan,
•    betalnings- och kassasystem,
•    nödvändig belysning,
•    elektroniska kommunikationer,
•    säkerhet och arbetsmiljö.

Den principiella lärdomen är viktig.
Dimensioneringen av reservkraft bör utgå från den funktion som ska upprätthållas – inte från butikens normala fredstida effektbehov.

Kylkedjan är kritisk

För livsmedelshandeln är detta särskilt tydligt.
När elen försvinner uppstår snabbt frågor om livsmedelssäkerhet. Ukrainas hälsomyndigheter publicerade därför särskilda rekommendationer om hur livsmedel skulle hanteras vid längre strömavbrott, bland annat avseende temperaturer och hur länge kyl- och frysvaror kunde förvaras säkert. ¹¹

Det visar att reservkraftens betydelse inte främst handlar om komfort.
Den handlar om att förhindra att stora mängder livsmedel förstörs och att säkerställa att de varor som säljs fortfarande är säkra att konsumera.

I en svensk beredskapsplan bör därför generatorn, kylkedjan och livsmedelssäkerheten behandlas som ett sammanhängande system.

Butiken kan få en större samhällsroll

Något annat hände också i Ukraina.

Butiker med elektricitet blev användbara för fler saker än livsmedelsförsäljning.
Retail Association of Ukraine beskrev i januari 2023 hur vissa butiker och köpcentrum med reservkraft fungerade som platser där människor kunde värma sig och ladda mobiltelefoner. Branschorganisationens företrädare beskrev dem som en form av lokala ”points of invincibility”. ¹²

Detta ska inte övertolkas. Det betyder inte att alla ukrainska livsmedelsbutiker fungerade på detta sätt och uppgiften kommer från branschorganisationen själv.
Men observationen är intressant för svensk beredskapsplanering.
En fungerande livsmedelsbutik kan under en omfattande samhällsstörning bli en lokal nod för normalitet och grundläggande service.

Det har också en psykologisk dimension.

Att människor kan gå till en butik, köpa mat och möta andra människor är ett konkret tecken på att samhällets grundläggande funktioner fortfarande fungerar.

Lokal flexibilitet blev en styrka

Uvarova och Bernaz identifierar ytterligare en intressant erfarenhet. I deras intervjuer fanns en uppfattning om att mindre och lokalt förankrade livsmedelsföretag ibland var mer motståndskraftiga och snabbare kunde anpassa sig än stora nationella kedjor. En förklaring som respondenterna angav var närmare relationer till lokala leverantörer. ¹³
Forskarna gör inte anspråk på att detta gäller generellt för hela Ukraina.

Men observationen är viktig.

Mycket av den moderna handeln har byggts kring effektivitet: centralisering, stora distributionscentraler, små lager och optimerade transporter.
Kriget visar värdet av något annat:

alternativ.

•    Alternativa leverantörer.
•    Alternativa transportvägar.
•    Alternativa energikällor.
•    Alternativa kommunikationslösningar.

Och möjlighet att fatta beslut lokalt när den ordinarie planen inte längre fungerar.

Sju lärdomar för Sverige

Ukrainas erfarenheter ger inte en färdig modell som Sverige kan kopiera. Länderna har olika geografi, marknadsstruktur och förutsättningar.
Men erfarenheterna pekar mot sju frågor som bör följa med satsningen på reservkraft till svenska livsmedelsbutiker.

För det första: reservkraft bör ses som en del av butikens kontinuitetsförmåga, inte som en fristående teknisk investering.

För det andra: butiken bör i förväg definiera sin minimala driftsprofil – vilka funktioner måste fungera när tillgänglig effekt är begränsad?

För det tredje: drivmedelsförsörjningen måste planeras. Generatorns tekniska kapacitet är ointressant när bränslet tar slut.

För det fjärde: personalen måste kunna använda systemet. Reservkraft behöver provas, övas och underhållas.

För det femte: IT, kommunikationer och betalningar måste omfattas av kontinuitetsplaneringen. Elektricitet till kylsystemet räcker inte om kassasystemet eller kommunikationen faller bort.

För det sjätte: butiken måste ses tillsammans med grossister, distributionscentraler och transporter. Ukrainas erfarenheter visar tydligt att återanskaffning kan bli det verkliga problemet även när själva butiken fungerar. ¹⁴

För det sjunde: robustheten bör planeras som ett nätverk.

Frågan är inte nödvändigtvis hur varje svensk livsmedelsbutik ska kunna fungera som vanligt under krig. Frågan är hur befolkningen ska kunna få tillgång till livsmedel när delar av det normala distributionssystemet har slutat fungera.

Från reservkraft till civilförsvarsförmåga

Det är kanske den viktigaste lärdomen från Ukraina.
En livsmedelsbutik är inte en isolerad byggnad fylld med varor.
Den är den sista länken i ett mycket större system bestående av producenter, grossister, distributionscentraler, transporter, energi, telekommunikationer, finansiella system, personal och konsumenter.

När samhället fungerar normalt ser vi sällan dessa beroenden.

Krig gör dem synliga.

Ukrainas erfarenheter visar att reservkraft kan vara helt avgörande för att hålla en butik fungerande. Men de visar lika tydligt att generatorn inte löser problemet ensam.
Den verkliga förmågan uppstår när reservkraft kombineras med drivmedel, fungerande kylkedjor, kommunikation, betalningar, personal, alternativa leverantörer och fungerande logistik.

Det svenska arbetet med att stärka livsmedelsbutikernas reservkraft bör därför ses i ett större sammanhang.

Det handlar inte bara om att hålla lamporna tända.

Det handlar om att säkerställa att befolkningen kan få mat även när det normala samhället inte längre fungerar normalt.

Då blir investeringen i den robusta livsmedelsbutiken också något större.

Den blir en investering i Sveriges civila försvar.

FOTNOTER
1.    Olena Uvarova & Nadia Bernaz, ”Heightened Human-Rights Due Diligence as Risk Governance: Food-Retail Supply Chains in Wartime Ukraine”, European Journal of Risk Regulation, vol. 17, nr 1, 2026, s. 200–216, DOI 10.1017/err.2025.10049. Artikeln publicerades online den 23 september 2025.
2.    Ibid., särskilt s. 200–216.
3.    Ibid. Författarna redovisar intervjuer med boende i bland annat Kyiv och Kharkiv om butikernas öppethållande, varutillgång och leveransproblem.
4.    FEWS NET, Ukraine Targeted Analysis, January 2023. Analysen kompletterades med telefonundersökningar av 1 641 hushåll och 164 livsmedelsförsäljare genomförda tillsammans med Premise i november–december 2022.
5.    Ibid.
6.    Ibid.
7.    International Energy Agency (IEA), Ukraine’s Energy Security and the Coming Winter: An Energy Action Plan for Ukraine and its Partners, Paris: IEA, 2024.
8.    Retail Association of Ukraine, undersökning av 15 ledande ukrainska dagligvarukedjor, återgiven av det statliga företaget Derzhzovnishinform, ”Понад 70% продуктових магазинів в Україні буде обладнано генераторами до кінця січня”, 25 januari 2023.
9.    Silpo, ”Бортовий журнал «Сільпо»…”, 9 december 2022. Uppgifterna är företagets egen redovisning och används här som fallstudie.
10.    IEA, Ukraine’s Energy Security and the Coming Winter, 2024.
11.    Ministry of Health of Ukraine, ”Як зберігати продукти у разі відключення електроенергії?”, 28 november 2022.
12.    Retail Association of Ukraine, uttalande av Andrii Zhuk vid Media Center Ukraine–Ukrinform, 11 januari 2023. Uppgiften är en branschkälla och används här som illustration av butikernas utvidgade samhällsfunktion.
13.    Uvarova & Bernaz, ”Heightened Human-Rights Due Diligence”, 2026.
14.    FEWS NET, Ukraine Targeted Analysis, January 2023.

KÄLLOR I URVAL

International Energy Agency (IEA), Ukraine’s Energy Security and the Coming Winter: An Energy Action Plan for Ukraine and its Partners, Paris: IEA, 2024.
FEWS NET, Ukraine Targeted Analysis, January 2023.
Livsmedelsverket, material om investeringsprogrammet för Sveriges livsmedels- och dricksvattenberedskap samt pilotstöd för reservkraftsintag till livsmedelsbutiker.
Ministry of Health of Ukraine, rekommendationer för säker livsmedelsförvaring vid elavbrott, 2022.
Retail Association of Ukraine, undersökning och branschuppgifter om reservkraft inom ukrainsk dagligvaruhandel, 2022–2023.
Uvarova, Olena & Nadia Bernaz, ”Heightened Human-Rights Due Diligence as Risk Governance: Food-Retail Supply Chains in Wartime Ukraine”, European Journal of Risk Regulation, vol. 17, nr 1, 2026, s. 200–216, DOI 10.1017/err.2025.10049.