Ukrainas trygghetspunkter och sociala omhändertagande – lärdomar för svensk POSOM och kommunal beredskap

Sex slutsatser som bör styra svensk planering

Ukraina har under pågående krig byggt lokala system för att människor ska kunna få värme, el, laddning, vatten, kommunikation, information och vägledning när ordinarie samhällsservice slagits ut. De mest kända är Punkty Nezlamnosti – Points of Invincibility – som började etableras nationellt vintern 2022. De är närmast jämförbara med svenska trygghetspunkter, men likheten får inte överdrivas: uppgift, standard, bemanning och skyddsnivå varierar lokalt.^[1]

 

Det finns inte heller någon rak ukrainsk motsvarighet till svensk POSOM. Psykiskt och socialt omhändertagande bärs av ett skiktat system: kommunala sociala tjänster, primärvård, mobila team, skolor, digitala tjänster, civilsamhälle och internationella organisationer. Ukraina har samtidigt skalat upp WHO:s mhGAP så att icke-specialister i primärvården kan upptäcka, bemöta och behandla vanliga psykiska tillstånd samt hänvisa vidare.^[2]

 

Huvudslutsatser

·   Trygghetspunkten ska planeras som en verksamhet med definierad service, inte som en lokal med ett reservkraftverk.

·   Fysiskt skydd, basal service och psykosocialt stöd är olika funktioner. De måste hänga ihop men får inte bli organisatoriskt otydliga.

·   Praktisk hjälp är ofta den första formen av krisstöd. Korrekt information, kontakt med anhöriga, värme och hjälp att lösa nästa steg minskar stress och återger handlingsförmåga.

·   POSOM måste kunna lämna över till ordinarie socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, primärvård och psykiatri. Ett långvarigt krig kan inte hanteras som en rad korta punktinsatser.

·   Digital lägesinformation behöver en analog tvilling. Strömavbrott, cyberangrepp, svag täckning och digitalt utanförskap gör skyltning, radio, utsedda kontaktvägar och fysisk närvaro nödvändiga.

·   Omsorg om barn, äldre, personer med funktionsnedsättning, våldsutsatta och människor utan egna resurser måste finnas i grunddesignen – inte läggas till när dörrarna redan har öppnats.

Den svenska möjligheten är att göra före kriget det Ukraina tvingades göra under beskjutning: ange ansvar, verifiera lokaler, bygga försörjningskedjor, utbilda personal och öva överlämningen mellan teknik, information, omsorg och vård.

 

UKRAINAS MODELL

Trygghetspunkten som lokal samhällsnod

Rysslands angrepp mot Ukrainas energisystem från hösten 2022 skapade kedjeeffekter långt utanför elproduktionen. Värme, vattenpumpar, mobilkommunikation, betalningar, hissar, vård och kommunal service påverkades samtidigt. Points of Invincibility blev ett sätt att snabbt skapa distribuerade noder där vissa basfunktioner kunde hållas igång.^[3]

Snabb etablering genom befintliga miljöer

Punkterna placerades bland annat i skolor, bibliotek, kommunala byggnader, räddningstjänstens lokaler, tält och verksamheter som redan hade lokal förankring. De kunde utrustas med generator, värme, internet eller annan kommunikation, laddmöjlighet, vatten, första hjälp och information. Staten skapade en gemensam nationell benämning och karttjänst, medan genomförandet i hög grad blev lokalt.^[4]

Modellens styrka var hastighet och spridning. Befintliga lokaler, personal och nätverk kunde användas utan att varje kommun behövde bygga nya anläggningar. Svagheten var variationen. Samma symbol kunde beteckna allt från en enkel värme- och laddningsplats till en bredare servicepunkt. Därför blev aktuell funktionsinformation lika viktig som själva adressen.

 

Fyra operativa erfarenheter

 

Erfarenhet	Vad den betyder
Service måste beskrivas	Invånaren behöver veta vad som faktiskt finns, när punkten är öppen och om den ger skydd mot vapenverkan.
Reservkraft är en kedja	Generatorn kräver bränsle, säker installation, underhåll, kablage, reservdelar och utbildad personal.
Information är en kärnuppgift	En bemannad fysisk plats kan motverka rykten och hjälpa människor som saknar uppkoppling eller digital vana.
Lokal tillit avgör	Kända lokaler och personer sänker tröskeln till hjälp, särskilt för äldre och andra utsatta grupper.

 

Trygghet utan falska löften

Benämningen ”Point of Invincibility” har en stark psykologisk laddning. Den signalerar närvaro och motståndskraft, men får inte dölja begränsningar. Förtroende uppstår när offentlig information motsvarar verklig funktion. Den svenska motsvarigheten bör därför publicera en enkel serviceprofil för varje punkt och uppdatera den under pågående störning.

 

SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE

Ukraina har byggt lager av stöd – inte en enda krisgrupp

Kriget har skapat sorg, separation, skador, bostadsförlust, ekonomisk utsatthet, intern fördrivning och en långvarig osäkerhet. WHO beskriver en kraftigt växande efterfrågan på traumavård, rehabilitering och psykisk hälsa. Behovet omfattar både behandlingskrävande tillstånd och normala reaktioner på onormala händelser.^[5]

Ett skiktat system

Det ukrainska svaret kan förstås som flera lager. I botten finns säkerhet, information och praktisk hjälp. Därefter följer stöd från familj, lokalsamhälle, skola, arbetsplats och frivilligorganisationer. Primärvård och socialtjänst möter människor med mer uttalade behov. Specialiserad psykiatri, skydd och rehabilitering krävs för en mindre men viktig grupp. Denna struktur ligger nära internationella principer för mental health and psychosocial support, MHPSS.^[6]

WHO:s mhGAP har blivit ett centralt verktyg för att bredda tillgången. Utbildningen ger läkare, sjuksköterskor och andra icke-specialister strukturer för att identifiera och hantera vanliga psykiska, neurologiska och substansrelaterade tillstånd. I Ukraina har modellen integrerats i primärvård och nationella reformer, vilket minskar beroendet av få specialistresurser.^[7]

Det vardagliga stödet

Den viktigaste insatsen vid en trygghetspunkt är ofta inte terapi. Det kan vara att hjälpa en person att förstå ett besked, kontakta en anhörig, ordna transport, hitta medicin, få ett barn till en trygg vuxen eller lotsa en våldsutsatt person till en säker kontakt. Praktisk problemlösning, lugnt bemötande och tydlig hänvisning kan återställa kontroll utan att sjukförklara lidande.

Gränsen för den öppna mötesplatsen

En öppen trygghetspunkt är olämplig för känsliga samtal, avancerad bedömning och lagring av detaljerade personuppgifter. Den bör kunna upptäcka risk, ge omedelbart stöd och skapa en säker överlämning. För barnskydd, suicidrisk, allvarlig psykisk sjukdom, våld i nära relation eller människohandel krävs särskilda rutiner, skyddad samtalsmiljö och professionellt ansvar.

 

MÄNNISKOR OCH UTHÅLLIGHET

Det som inte syns i organisationsschemat

Krigets sociala skadeverkningar fördelas ojämnt. Den som har bil, pengar, fungerande nätverk och god hälsa kan söka alternativ. Den som är beroende av hemtjänst, eldriven medicinteknik, tillgänglig transport, regelbunden medicinering eller stöd i vardagen har mindre marginal. En rättvis beredskap måste därför utgå från faktiska beroenden, inte från en tänkt genomsnittsinvånare.

Barn

Barn behöver enkel och sann information, återföreningsrutiner, möjlighet till lek och lugn samt vuxna som kan upptäcka utsatthet. Registrering och fotografering måste ske restriktivt. Personal ska veta hur ett barn som skilts från vårdnadshavare tas om hand, dokumenteras och lämnas vidare utan att skyddet försvagas.^[8]

Äldre och personer med funktionsnedsättning

En adress på en karta är inte tillgång. Trappor, mörker, halka, buller, trängsel och brist på toaletter kan göra en punkt oanvändbar. Kommunen behöver planera transport, ledsagning, reservrutiner för hjälpmedel och läkemedel samt mobila insatser för dem som inte kan ta sig till platsen.

Våldsutsatta och socialt isolerade

Trängsel, beroende och brist på privata utrymmen kan öka risken för könsrelaterat våld och hindra människor från att söka hjälp. Diskreta kontaktvägar, utbildad personal, separata samtalsmöjligheter och samverkan med specialiserad verksamhet är därför en säkerhetsfråga, inte ett tillägg.^[9]

Stöd till stödpersonalen

Ukrainsk personal och frivilliga arbetar ofta under samma larm, förluster och försörjningsproblem som de människor de hjälper. Uthållighet skapas genom skift, avlösning, handledning, vila och ledning. Hjälparens engagemang är ovärderligt men får inte bli organisationens enda reservsystem. Sverige bör planera ersättare och personalförsörjning för veckor och månader, inte bara de första dygnen.

Civilsamhällets dubbla värde

Frivilligorganisationer och trossamfund kan bidra med relationer, lokaler, språk, mat, transporter och psykologisk första hjälp. De kan nå människor som misstror eller saknar kontakt med myndigheter. Samverkan behöver dock avtal, arbetsledning, informationssäkerhet och gränser för vilka uppgifter frivilliga ska utföra.

 

SVENSK ÖVERSÄTTNING

Likheten är användbar – skillnaderna är avgörande

Sverige kan lära av Ukraina, men får inte kopiera en krigslösning utan att pröva den mot svensk rätt, förvaltningskultur och geografi. En trygghetspunkt är inte en ny myndighet och POSOM är inte en enhetligt lagreglerad nationell organisation. Ansvar följer i stället ordinarie uppgifter och den svenska krisberedskapens principer.

Legala och organisatoriska förutsättningar

Kommunen ansvarar även under kris för socialtjänst och flera andra samhällsviktiga verksamheter. Regionen ansvarar för hälso- och sjukvård. Krisstödet behöver därför byggas med tydliga gränssnitt mellan kommunens sociala ansvar och regionens medicinska ansvar. Socialstyrelsen framhåller att krisstöd ska samordnas och att kommunala grupper organiseras på olika sätt och under olika benämningar.^[10]

Vid tiden för denna artikel gäller lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap, LEH. Regeringen har i proposition 2026/27:5 föreslagit en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap från den 1 januari 2027. Förslaget skärper fokus på att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och planera uthållighet, men är ännu inte gällande rätt.^[11]

Personuppgifter, sekretess och dokumentation

En trygghetspunkt ska inte samla mer uppgifter än verksamheten behöver. Information om hälsa, våldsutsatthet och sociala förhållanden är känslig. Det måste vara tydligt vilken organisation som dokumenterar, med vilket rättsligt stöd, hur uppgifter skyddas och hur en överlämning sker. En gemensam blankett eller digital lista får inte skapa en oavsiktlig parallell journal.

Arbetsmiljö och säkerhet

Arbetsgivaren har ansvar för personalens arbetsmiljö och beredskap för första hjälpen och krisstöd. Hot, trängsel, smitta, brandrisk, bränslehantering och nattarbete behöver riskbedömas. Personalens egen krigsplacering och konkurrerande uppgifter måste vara kända före aktivering.^[12]

Ansvarsprincip med förberedda överlämningar

Det mest robusta är att låta ordinarie aktörer behålla sina roller men förbereda hur de möts. Trygghetspunkten kan identifiera och lotsa. POSOM kan ge tidigt psykiskt och socialt stöd. Socialtjänst och vård tar över ärenden som kräver myndighetsutövning, behandling eller långsiktig uppföljning.

 

GEOGRAFI OCH KULTUR

Sverige är inte en enda kommuntyp

Den ukrainska idén om en punkt inom rimligt avstånd måste tolkas olika i svensk tätort, landsbygd, glesbygd och skärgård. Kartan behöver kompletteras med en analys av restid, vinterväglag, kollektivtrafik, drivmedel, broar, färjor, mobilnät och vilka människor som faktiskt kan förflytta sig.

Tätorten

I tätorter är gångavstånd, kapacitet, köbildning, ordning och alternativa platser centrala. En stor punkt kan vara effektiv men också bli sårbar och svår att överblicka. Flera mindre noder kan minska resor och belastning, men kräver mer bemanning och försörjning.

Landsbygd, glesbygd och skärgård

Fasta punkter kan inte ensamma ge rimlig täckning. Mobila team, avtalade bygdegårdar, räddningsstationer, frivilliga resursgrupper och lokala kontaktpersoner kan vara viktigare. Reservkraft utan tryggad drivmedelslogistik ger kort uthållighet. Vinterkyla höjer samtidigt konsekvensen av el- och värmeavbrott.

Kultur, tillit och hjälpvanor

Sverige har hög institutionell tillit men också stark digitalisering och förväntan på likvärdig offentlig service. Människor kan vänta på ett officiellt besked i stället för att söka lokala lösningar. Andra kan undvika myndighetskontakt på grund av språk, tidigare erfarenheter eller rädsla för registrering. Kommunikation måste därför vara flerspråkig, konkret och förmedlas också genom aktörer som redan har lokalt förtroende.

Digitalt först – men aldrig digitalt ensamt

Ukraina integrerade kartor över skyddsrum och Points of Invincibility i den statliga tjänsten Diia. Det ger en gemensam ingång men förutsätter uppdaterade register, fungerande enhet och åtminstone periodvis uppkoppling. Sverige bör kombinera karttjänster och SMS med radio, tryckta kartor, skyltning och fysisk information. Varje publicerad uppgift måste ha en informationsägare och en tidpunkt för senaste verifiering.^[13]

Värdlandsstöd och befolkningsrörelser

Svenska kommuner kan samtidigt behöva stödja evakuerade, genomresande, allierad militär verksamhet och den egna befolkningen. Lokaler, transporter, drivmedel och sjukvård blir gemensamma knapphetsresurser. Trygghetspunkter måste därför ingå i en större plan för utrymning, inkvartering, försörjning och prioritering – inte behandlas som en fristående informationsinsats.

 

SVENSK FÖRMÅGEMODELL

Från dörröppning till säker överlämning

Myndigheten för civilt försvar beskriver trygghetspunkter som särskilda samlingsplatser som kommunen kan etablera för stöd vid samhällsstörningar. Vägledningen ger en gemensam grund, men lokal förmåga uppstår först när service, bemanning, uthållighet och samband är verifierade.^[14]

 

 

Tre servicenivåer

Kommunen kan minska otydligheten genom att besluta nivåer. En informationspunkt ger verifierade besked och hänvisning. En baspunkt ger därutöver värme, laddning, vatten och enklare första hjälp. En förstärkt punkt kan ha längre uthållighet, socialt stöd, barnanpassning och tätare koppling till vård och transport. Skydd mot vapenverkan redovisas separat.

Öva hela användarresan

Övningen bör börja med att en invånare utan bil, el och mobildata försöker hitta platsen i mörker. Därefter prövas kö, registrering, toalett, laddning, felaktig information, barn som skilts från vuxen, en våldsutsatt person och behov av medicinsk överlämning. Först då syns om planens organisatoriska gränser fungerar för människan som behöver hjälp.

Mät faktisk förmåga

Relevanta mått är tid till öppning, verifierad samtidighetskapacitet, driftstid med tillgängligt bränsle, vatten per person och dygn, bemanning per skift, andel tillgängliga entréer samt tid till säker överlämning. Antalet registrerade lokaler är inte ett tillräckligt förmågemått.

 

REKOMMENDATIONER

Tio beslut som bör fattas före nästa kris

 

1. Ge varje punkt en tydlig uppgift. Ange aktiveringskriterier, servicenivå, kapacitet, öppettid och om platsen ger skydd mot vapenverkan.

2. Utse en verksamhetsägare. Fastighetsansvar räcker inte. Någon måste äga drift, bemanning, lägesrapportering och förbättring.

3. Bygg reservkraftens hela kedja. Provbelasta utrustningen och säkra bränsle, service, kablage, ventilation, reservdelar och kompetens.

4. Knyt POSOM till ordinarie system. Bestäm hur ärenden lämnas vidare till socialtjänst, primärvård, psykiatri, skola, polis och skyddad verksamhet.

5. Planera för människor som inte kommer. Identifiera behov av mobila insatser, transporter, hembesök och kontakt med omsorgstagare.

6. Skapa en analog informationskedja. Förbered radio, anslag, skyltar, tryckta kartor, budkedjor och lokala förtroendebärare.

7. Avtala civilsamhällets medverkan. Reglera kontaktväg, utbildning, arbetsledning, utrustning, försäkring och informationshantering.

8. Skydda utsatta grupper i grunddesignen. Inför rutiner för barn, våldsutsatta, funktionsnedsättning, tolkning, läkemedel och hjälpmedel.

9. Planera personal för uthållighet. Gör skiftplaner, utse ersättare och ordna mat, vila, handledning och stöd till stödpersonalen.

10. Öva och redovisa brister öppet. Testa under vinter, mörker, teleavbrott och hög belastning. Dokumentera begränsningar och finansiera åtgärder.

 

Slutsats

Ukrainas viktigaste lärdom är inte namnet på en organisation eller typen av lokal. Det är förmågan att föra samman det tekniska och det mänskliga. Värme utan information hjälper bara en stund. Information utan transport når inte den isolerade. Ett gott samtal utan möjlighet till fortsatt vård lämnar den svårast drabbade ensam med nästa steg.

Svensk beredskap behöver därför byggas som en kedja av närvaro: en plats som går att nå, funktioner som verkligen fungerar, människor som kan lyssna och en organisation som tar ansvar även efter att dörrarna stängts. Det är sakligt god beredskap – och ett samhälle som håller fast vid människovärdet när påfrestningen är som störst.

KÄLLOR

Källförteckning

Arbetsmiljöverket. Första hjälpen och krisstöd, vägledning till AFS 2023:2, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/forsta-hjalpen-och-krisstod/. 

Cabinet of Ministers of Ukraine. Army of Recovery involves unemployed in public works, including social services at Points of Invincibility, https://www.kmu.gov.ua/en/news/do-armii-vidnovlennia-zalucheno-85-tysiach-bezrobitnykh-v-13-rehionakh-iuliia-svyrydenko. 

International Energy Agency. Ukraine’s Energy Security and the Coming Winter, Paris 2024, https://www.iea.org/reports/ukraines-energy-security-and-the-coming-winter. 

Inter-Agency Standing Committee. IASC Guidelines on Mental Health and Psychosocial Support in Emergency Settings, Genève 2007, https://interagencystandingcommittee.org/iasc-task-force-mental-health-and-psychosocial-support-emergency-settings/iasc-guidelines-mental-health-and-psychosocial-support-emergency-settings-2007. 

Myndigheten för civilt försvar. Kommunala trygghetspunkter, 2026, https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/beredskap-for-kris-och-krig/befolkningsskydd/utrymning/kommunala-trygghetspunkter/. 

Myndigheten för civilt försvar. Trygghetspunkter: vägledning för kommuner, 2026, https://www.mcf.se/sv/publikationer/trygghetspunkter/. 

President of Ukraine. “In all regions, it is crucial to have a number of Points of Invincibility sufficient for any emergency situation”, 29 november 2023, https://www.president.gov.ua/en/news/.

President of Ukraine. “Presentation of new Diia services including a map of shelters and Points of Invincibility”, 19 december 2023, https://www.president.gov.ua/en/news/volodimir-zelenskij-uzyav-uchast-u-prezentaciyi-novih-poslug-87845. 

Regeringen. Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig, prop. 2026/27:5, 6 oktober 2026, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/10/prop.-2026275/. 

Socialstyrelsen. Krisstöd vid allvarlig händelse, 2018, senast uppdaterad 17 juni 2025, https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/krisstod-vid-allvarlig-handelse-2018-10-9/.  

Socialstyrelsen. Beredskap inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst, https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/beredskap/. 

UNDP. Global Women, Peace and Security Initiative Phase I–II, 2026. 

UNICEF Ukraine. Useful contacts for legal, medical and psychological support, https://www.unicef.org/ukraine/documents/korysni-kontakty.

World Health Organization. Three years of war: rising demand for mental health support, trauma care and rehabilitation, 24 februari 2025, https://www.who.int/europe/news/item/24-02-2025-three-years-of-war-rising-demand-for-mental-health-support-trauma-care-and-rehabilitation. 

World Health Organization. WHO Special Initiative for Mental Health: Ukraine, https://www.who.int/initiatives/who-special-initiative-for-mental-health/ukraine. 

World Health Organization. Ukraine showcases national-scale adoption of WHO’s mhGAP, 18 november 2025, https://www.who.int/europe/news-room/events/item/2025/11/18/default-calendar/ukraine-showcases-national-scale-adoption-of-who-s-mhgap--inspiring-eastern-partnership-neighbours. 

World Health Organization. Ukraine Health Emergency Appeal 2025, https://cdn.who.int/media/docs/default-source/documents/emergencies/2025-appeals/ukraine-hea.pdf. 

Not om begrepp och källkritik

Artikeln använder ”POSOM” som svensk samlingsbeteckning för kommunalt psykiskt och socialt omhändertagande. Ukrainas system är inte organisatoriskt identiskt. Officiella ukrainska källor visar beslut och avsedd funktion men inte likvärdig faktisk kapacitet i varje kommun. Slutsatser för Sverige är därför analytiska översättningar, inte påståenden om di